Hur många gånger får ett barn inte höra om hur lik sin mamma det är, det gör precis som sin farmor, gör tvärs emot som pappa och så vidare. Vi människor luras många gånger av förutfattade meningar som utseende, sätt att agera i situationer, att resonera och uppföra sig rent allmänt. Detta kan skapa en bild utav en medmänniska som är svår att bortse ifrån. Som barn är man ju beroende utav att de vuxna som är i ens närhet har förmågan om att ge rätt bilder och uppfattningar för barnen att präglas av. För det gör dom, präglas alltså. Detta kan vara ett av problemen i dagens samhälle med den stora personal omsättningen på förskolan/dagis. Det finns ingen stabilitet. Inte någon att ha som sin förebild på riktigt allvar. En mor eller far kan och får inte som förr i tiden lov att vara hemma med sina barn.
I det fall jag nu tänker på var familjen så lyckligt lottad att mamman kunde vara hemma och sköta de administrativa göromålen i bostaden. I dagens samhälle "Jobba hemifrån". Pappan kördes till och från arbetet av svärföräldrarna som bodde ett par hundra meter längre bort på vägen. Allt hade väl varit OK om vårdnaden av familjeenheten hade uppfattats lika från båda föräldrarna. Bäst resultat nås ifall båda parter jobbar med det bästa för familjen för ögonen. Börjar en köra på en egen linje för att förverkliga sig själv kantrar så småningom familjen. När sonen (en avbild av pappan) närmade sig 5 år kommer det en liten syster till honom. Det kan väl sägas direkt att tron på att en knackigt äktenskap utan framtid ska ta sig igen med ett nytt barn är fruktlöst om inte båda parter anstränger sig något enormt för att ro hem projektet. Så var inte fallet här. Mamman sa nu att dottern var hennes, henne skulle pappan inte bry sig om över huvud taget. Kommentarer på den tack! Hon överlät till sin man att ha hand om sonen på deras gemensamma fritid. Skälet uppgavs vara att hon inte gillade honom för han var så lik sin far.
När mannen inte längre kunde tolerera sin hustrus uppförande i det lilla samhälle där dom bodde och där även hennes föräldrar bodde. Startade en flyttkarusell. Efter att ha flyttat 4 gånger på lika många år så frågade dottern efter ett halvår "När ska vi flytta?". Det var således en helt horribel situation som barnen drabbades utav. Dom växte upp i en familj där den ena parten satte sina barn framför allt annat. Den andra parten satte sig själv före sina barn. Familjeenhet var ett minne blott. Frågan är i dag om det någon gång har varit en familjeenhet? Familjen i fråga hade allt. Det fattades dom ingenting. Möjligtvis en högre inkomst. En inkomst man avstod ifrån för att inte tära på det gemensamma intresset, familjeföretaget. De äldre kunde dock ta ut pengar ur företaget för att bygga till sin egna villa samt skaffa sommarställe ute i Sthlms skärgård.
För att svara på på rubrikens fråga, så kan konstateras att denna inte är så lätt att svara på. Vi får med oss det vi får och vi har ingen chans att välja. När maken i ett anfall av att provocera fram en kontakt med sina barn ifrågasatte sitt faderskap till dottern och ville göra ett DNA test så var det kanske en överilning. Men turbulensen i och omkring hennes tillblivelse och födsel samt mammans uttryck att dottern var hennes barn där hade mannen inget att hämta, gjorde att frågan kändes till viss del befogad.
När mannen sedan ett antal år efteråt erbjöd sig att ställa upp på ett DNA test var det för att dottern själv skulle få avgöra huruvida detta var något som var betungande för henne. Hon avböjde och den saken kan nu anses som utagerad.
Vad gäller de förutfattade meningarna så verkar tiden ha utvisat att sonen som i barndomen var en avbild av sin far till utseende nu till sin läggning och sätt kommit att vara mera lik sin mor och hennes sida av släkten. Dottern däremot tycks i många fall vara mer lik sin far till vad som har skett och hur hon hanterat detta. Det blev således 100% fel i de förutfattade uppfattningarna. Trist för fadern att på äldre dagar komma underfund med att den son han litat blint på fram till 25-års ålder, var en Judas. Frågan är hur många silverpengar han tror sig räkna in på detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar