Resultat av min forskning kring familjens släktträd.

När jag startade bloggen 2012 i februari. Gjorde jag det förutsättningslöst. Jag ville tala om vilka krafter som finns därute i samband med skilsmässor och dödsfall för småbarns familjer. Hur barn och anhöriga familjer påverkas i dessa situationer. Föreningen Forum för Mor och Farföräldrar som inte får träffa sina barnbarn bildades i slitet av 1990 talet för att problemen i dessa fall började torna upp sig väldigt. Föreningen strider lika mycket för barnens rätt att träffa alla sina släktingar. Mor/Far deras föräldrar och syskon och deras barn. Idag är det mycket stridigheter där man talar om ensam vårdnad. Den andra partens oduglighet och barn som hotas till att ljuga för att vara säker på att ha någon stans att ta vägen. Otryggheten är maximal för de små oskyldiga barnen.
Själv har jag och min nuvarande familj drabbats av detta.

Mina äldsta barn var 15 respektive 10 år när jag trängdes ut ur vårt hem. Vi delade på barnen. Jag fick med mig pojken och hon tog hand om dottern. En fördelning min hustru gjort redan vid dotterns födelse 10 år tidigare. Min son har alltid talat om att för att en förändring ska komma tillstånd ska jag be om ursäkt för vad jag har gjort. Jag har sagt då att snälla ge mig en vink om vad jag har gjort för fel för jag har rannsakat mig och kan inte se vad fel jag har gjort. Jag får bara till svar " Det vet du " och på så sätt slipper han vidare resonemang. Några har även ifrågasatt att jag lämnat ut honom så  mycket och så hårt. Jag har inte hymlat utan varit sanningsenlig och så här har han uppträtt mot mig, sin halvbror, dennes mor min nuvarande sedan 31 år fru, mot sin syster. Jag hoppas innerligt att han har gjort det mot bättre vetande. Nu tror jag mig veta varför det som jag skrivit om har hänt.

Frågan jag ställde var "Varför gifte hon sig med mig?" Svaret kom direkt "Egoism och stort     föräldraberoende". Båda visste jag om men jag hade aldrig kopplat ihop dom på detta sätt. Nu började alla gamla frågeställningar och tveksamheter att falla på plats. Jag började få ihop pusslet. Sedan så har det gått ett helt år där jag vänt ut och in på frågor och svar.
Det finns en obotlig personlighets störning som heter Narcissism. Utmärkande för den är bland annat Egoism och brist på empati. Vill styra, äga och bestämma. Se mina två föregående bloggar.
Har vi det som facit så förstår vi lättare hur det som skett kunde hända.

Det olyckliga börjar med att jag i mitten på oktober ringer ett samtal jag bett om att få göra för att fråga om vi kan träffas igen. Hon svarar ja. Vad som fått henne till det är jag helt ovetandes om. Men där startar resan. Hon har sedan många chanser att kliva av resan men hon gör det inte utan ger sken av att vara lycklig och nöjd. Vi förlovningen var en möjlighet, vi blev med lägenhet, en annan, Vi gick till prästen och bestämde datum för giftermål, ytterligare en. Jag kan tänka mig att när vi stod framme vid altaret så var hon glad för sina föräldrar men mig hatade hon. Jag började arbeta i föräldrarnas firma. Det hade hon negativa synpunkter på. Då förstod jag inte varför. Vi fick en son som jag fick vara närvarande vid födseln. Vi köpte ett hus i grannskapet till mina svärföräldrar och flyttade dit. Vid ett tillfälle när jag beundrade vår son sa hon att hon inte ville ha honom. Jag förstod inte ett dugg. Jag har aldrig hört en mor säga så om sitt ettåriga barn. Nu vet jag varför. Det var inte för att han var lik mig utan att han gjorde hennes möjlighet att komma ur sin förhatliga situation ännu svårare. Barnet var ju hennes föräldrars ögonsten.
Situationen hon satt sig i var självförvållad. Hon hade haft minst fyra avgörande tillfällen att säga ifrån att hon inte älskade mig och inte vill fortsätta längre utan det var slut. Liksom 1100 övriga dagar att säga vad hon ville med sitt liv. Hon gjorde inte det men belastade sedan mig och vår son för sitt lidande. Frågan är om hon ogillar honom än i dag. Hon var vad jag förstått vansinnigt förtjust i sin svärdotter som hon snabbt ville bli vän/kompis med. Hon i sin tur anpassade sig då snabbt till familjen. Min X fortsatte trumma in i barnen att pappa var värdelös, kunde ingenting, ville inte hjälpa till hemma, gjorde allt fel, spelade bara golf. Detta sa hon fast det var det bästa hon visste när inte jag var hemma. Jag sa att hon var helt suverän att göra vitt till svart och tvärt om. Nå väl att sonen följde med mig vid skilsmässan var trodde jag att han ville och att hon inte ville ha honom vilket var skälet till att jag skulle hjälpa henne till att få honom ur huset. Till sonen sa hon att hon var glad om han följde med och tog hand om sin pappa för han kunde inte klara sig själv. På så sätt planterade hon en Quisling i mitt hem. Hon hade nu full kontroll på vad jag företog mig. Narcissistikt.
För det är jag besviken på honom. Detta eftersom jag litade 100% på honom. Han var stor nog för att veta vad som förevarit. Men där gick jag på en nit. Jag tror att hans längtan till att bli accepterad av sin mor medförde att han gjorde samma sak som hans mormor hade gjort mot sin mamma. Det slutade med att hon gjorde henne till ett helgon som hon alls inte var. På sin höjd en vanlig arbetarhustru runt sekelskiftet 1800-1900.
Jag vet nu vad jag har gjort för fel. Jag ringde ett utlovat telefonsamtal. Hade jag inte gjort det så hade min son, den bergsäkre dottern och alla deras barn inte existerat i dag. För deras del förde det felet något gott med sig. Så kunde det även ha blivit om för mig om en viss person hade haft empati nog att först även andras bästa och kunna glädjas åt det. Tyvärr saknar hon den förmågan.

Genomgång av tankar.

Så har ett nytt år gott sedan senast. Det har jag använt till att ta till mig informationer och att försöka sätta in dessa i min situation. Tankarna har prövats och stötts för att få fram en möjlig och samtidigt trovärdig bild av skeendet. Under tiden inkom uppgifter om PAS ( Parental Alienation Syndrome ).
Nu finns det dokumenterat en sammanställning om hur vuxna kan bete sig mot barn för att vinna egna personliga fördelar i samband med ett splittrat förhållande.
Själv hade jag många gånger ställt mig frågan om vad som sades om mig av mina barns moder när jag var på arbetet med hennes föräldrar för att dra ihop till allas vårt gemensamma levebröd. För att allt inte stod rätt till kände jag mer än väl i luften. Men så illa ville jag inte tänka som att sådant pågick. Troligtvis var jag helt fel ute. Vad jag har kommit fram till under det här året måste det ha pågått en minutiös nedvärdering av min person. Allt eftersom vi levde tillsammans blev jag mer och mer medveten om att tämligen oskyldiga saker hände men alla hade de ett syfte. Hon använde människor som schackpjäser (förstår jag nu) för att nå sina syften. Mer om detta i min nästa blogg.

Det nedskrivna materialet finns bl a på Wikipedia under ruriken Föräldraalienation.
Mest handlar det om vad som sker vid en skilsmässa med mindre barn inblandade. Jag tar därför friheten att endast använda det som står där och kan ha samröre med mitt fall. Barn som vid skilsmässan är 15 respektive 10 år gamla. Fem år senare börjar hjärntvätten ge utslag. Mina barn tillåter inte mig att träffa mina barnbarn. Att träffa sin halvbror finns inte i deras sinnevärld.

Jag trodde som sagt inte att en förälder kunde nedlåta sig till att använda sitt/sina barn som slagträ gent emot den andra föräldern. Där hade jag fel! Skrivelsen om PAS kanske inte är vetenskapligt
vederlagd men likafullt är det en mörk sanning om mänskligt förfall. Den borde även finnas tillgänglig på socialkontoren över hela landet. Att läsas i samband med vårdnadstvister. Att föräldrarna inte kan dra jämt är inget som barnen ska drabbas av. Inte heller deras mor respektive farföräldrar och barnens rätt till ett normalt umgänge med desamma. Så sker endast i få undantagsfall i dag.
Under rubriken: Varför vill modern bli av med fadern? Står det bl a nedanstående:
Modern hatar fadern och använder barnen som sitt vapen.
Modern anser fadern ovärdig.
Modern kan använda kontroll över barnen som ett medel att stärka sin egen självkänsla.
Modern kan fortfarande tycka om fadern och använda barnen som ett medel att kontrollera fadern.
Modern vill straffa faderns nya partner indirekt.
Modern betraktar barnet som sin egendom.
Vidare i texten står det att hon kan försöka övertyga barnen om att kalla hennes nya partner för far och sina barnbarn bör kalla honom farfar/morfar.
Modern i ovanstående text kan lika väl bytas ut mot Fadern och fadern mot modern. 
I nästa blogg ska jag redovisa vad jag kommit fram till om mitt samliv med min ex och vad jag kunde ha gjort annorlunda. För mina barn blir det en chockerande upplevelse liksom för mina barnbarn.